Justin's perspektiv:

-Grymt! sa Kenny och kom fram till mig och vi gjorde "vårat handslag".
-Vet du var min mobil är? frågade jag och kände i mina fickor - där den låg.
Intervjuen med Ellen hade just slutat och nu fick jag bara lov att höra Whitney's röst.
Tre signaler gick fram när jag försökte ringa henne, sen tutade det upptaget. Jag provade igen men samma sak hände.
-Ey Kenny, kan jag låna din mobil? frågade jag oroligt, något måste ju ha hänt.
-Nej, du kommer bara gå in på twitter.
-Men nej jag lovar! Jag ska ringa Whitney.
-Okej då. han gav mig telefonen och jag slog in Whitney's nummer.

-Hallå? hörde jag en ljus tjejröst säga.
-Hej Whitney! Det är jag, Justin.
-Vad vill du? sa hon surt.
-Har jag gjort något? nu var jag seriöst förvirrad.
-Det borde du veta själv.
-Men jag fattar inte, vad har jag gjort?!
-Justin, du är inte stolt över mig va? Du vill inte ha mig, jag är inte din typ, ellehur? frågade hon argt och jag började förstå vad hon pratade om.
Jag hörde henne snyfta lätt i luren.
-Men Whitney, det är klart jag är stolt över att ha dig! Du är precis min typ! Anledningen till att jag sa så till Ellen var att jag inte visste om du ville att hela världen skulle veta om det, med tanke på mina ehmm... trogna fans.
Jag fick inget svar så jag fortsattte.
-Whitney jag kommer aldrig lämna dig.
Istället för att få något svar hörde jag att hennes mamma ropade att det var mat.
-Jag tror dig, jag bryr mig inte om några fans hotar att döda mig. Men jag måste gå nu.Älskar dig. sa hon och la sedan på.

-Drama? frågade Kenny när han kom för att hämta sin mobil.
-Nej, jag har fixa det nu.
-Najjs, jag vill ha pizza. sa Kenny helt plötsligt och jag började skratta åt honom.
-Du gillar mat va? frågade jag och han kollade på mig som att jag var knäpp.
-Oh yes. sa han sen och vi båda skrattade.

Whitney's perspektiv:

Vid middagsbordet pratade killarna om en fotbollsmatch när jag helt plötsligt kom på en sak.
-Pappa! Var ligger våra semesterhus? frågade förväntansfullt.
-Ehh, New York, Michigan, Colorado och sen har vi väl ett i Georgia. svarade han fundersamt.
-Varför undrar du det gumman? frågade mamma.
-Jag tänkte bara att vi i familjen intehar varit på semester på länge tillsammans...
-Bra idé Whitney! Vi kan åka till New York! fortsatte mamma entusiastiskt.
-Ja det gör vi! stämde pappa in.
-Nej, där har vi varit, ligger inte huset vi har i Georgia i Atlanta?
-Jo...
-Kan vi inte åka dit då? frågade jag, eftersom att Justin bodde där höll jag tummarna på att de skulle säga ja.
-Om du vill det så. Vad säger ni killar? frågade pappa min syskon och ruffsade till Brooklyn's hår.
-Aah det låter kul. svarade alla tre samtidigt.
-Deal. sa pappa och jag ville bara spinga upp och krama honom.

-Justin! Jag ska till Atlanta! nästan skrek jag i telefonen när han svarade.
-Va? Menar du det?! frågade han lika glatt.
-Ja! Till vårat semesterhus som ligger där!
-Men gud vad kul! Vad passande att jag ska dit imorgon kväll!
-Haha, ja jag vet. Jag saknar dig Bieber!
-Saknar dig mer Beckham!
-Haha nej, men jag ska sova nu, vi ses!
-Ja, sovsött.
-Puss.

---

Aww ;)
Det har blivit lite mindre kommentarer nu på sista tiden :( Tråkigt.
Men tack till alla som kommenterar! Kärlek till er asså!
Godnatt på er.

Name
Email

Archive

December 2011 - Augusti 2011 - Juli 2011 - Maj 2011 - April 2011 - Mars 2011 -

Tags

Allmänt - Svar på kommentar - The Love Of My Life - Your World Is My World -