"Oh my Bieber! I can't believe that we're gonna see him live! ! " skrek Josie när vi hoppade på sängen i vårat stora hotellrum.

"Me neither! Is it a dream or what?!" svarade jag och vi började skratta.

"I hope not!"

Vi slängde oss ner på sängen och bara låg och skrattade. Inte för att någon hade sagt någon skämt eller något sånt, vi var bara lyckliga. När vi lungnat ner oss låg vi bara där helt tysta med varsitt leénde på läpparna. Men efter ett tag bröt Josie tystnaden.

"Nicole, I think we should go out and buy something nice to wear tonight!"

"Ofcourse!" svarade jag och vi hoppade upp ur sängen och vi sprang in till badrummet för att fixa håret. Vi var helt hyper.

Efter fyra timmar kom vi tillbaka till hotellrummet. Vi bytte snabbt om till de kläder som vi köpt. Josie hade på sig en lila "I love Justin Bieber T-shirt och svarta kort shorts. Själv så hade jag valt ett lila linne som jag skrivit saker som "Marry me Justin?" på, och jeans shorts till det. Jag lockade Josie's hår och hon plattade mitt. Vi sminkade också varandra. När vi var klara var klockan runt halv fem och konserten skulle börja klockan åtta. Så det var dags att åka ner till självaste Madison Square Garden. Vi fick tillochmed lyxen att åka limousine som våra föräldrar beställt åt oss.

När vi kom fram sprang vi runt och letade efter någon i Justin's crew. Vi ville ha autografer. Vi ville självklart träffa Justin mer än någon annan, men det förstod vi att är väldigt liten chans att det skulle hända.

Vi såg några svarta bilar komma och vi blev galna eftersom vi trodde att det var Justin. Men till våran (och flera andra fan's) besvikelse så klev det inte ur någon speciell ur den första bilen. Men den andra... Vi stod längst fram av en skara fans bakom ett staket, och ungefär fem meter ifrån oss klev Justin's gittarist Dan Kanter ut ur bilen. Alla började skrika och han vinkade glatt till oss. Han gick till några tjejer och signerade deras papper och sånt. Och innan jag hann blinka stod han framför mig! Dan Kanter stod framför MIG! Han kollade på mig och log. Jag stod bara med händerna för munnen helt förstenad.

"Do you want me to sign anything for you?" frågade han och jag räckte fram mitt "autograf block".

Där har jag autografer från bland annat Britney Spears, Ashley Tisdale, Mila Kunis, Zac Efron, Janet Jackson och många fler. Alla hade inte jag fixat själv, min pappa är journalist så han reser mycket och träffar många kändisar som han får autografer av.

"Here you are sweetie!" sa Dan och gav mig blocket.

Han gick vidare till Josie och sen de andra skrikande tjejerna som också ville ha autografer. Jag kunde inte röra på mig, jag bara stod där med öppen mun och inte sa någonting. Men sen hoppade Josie på mig och kramade mig hårt.

"Nicole! Dan Kanter just talked to us! And gave us autographs! Can you belive it?!" skrek hon.

"I think I'm gonna throw up." var mitt svar.

Josie skrattade åt mig och skakade på huvudet.

"Come on, let's go and look for someone else!"

Efter tre timmar hade vi fått två till autografer,av Justin's mamma Pattie och av en av hans dansare Alfredo. Men vi hade inte sett Justin. Klockan var nu halv åtta så vi gick till gate 3 och ställde oss i den enormt långa kön. Det gick ändå väldigt fort och efter fem minuter var vi framme vid biljettkassan. Vi gav fram våra biljetter, kvinnan i kassan rev av en liten bit och gav oss sedan biljetten igen. När vi kom in märkte vi att vi gått in ganska sent. Det var fullt med folk överallt - mest tjejer i tonårsåldern, som vi.

Vi kom tillslut fram till våra sittplatser. I mitten av andra raden. Justin's DJ, Tay James var på scenen och taggade publiken inför den stora showen, och på den stora skärmen över scenen visaa en klocka som räknar ner från 15 minuter.

Plötsligt stängdes all musik av och det vart tyst arenan - om man räknar bort allt skrikande - och den stora skärmen visade klockan att det var en minut kvar. EN MINUT!

"Oh my Bieber! I'm so exited!" skrek jag till Josie.

"Me too! I just can't stop scream! It's so unreal!" svarade hon.

"Yeah, i know! Oh my god... 45 seconds!"

"Oh shit! I can't breath!"

När klockan kom till tio började alla räkna ner. Introt på Love Me startade och ut kom Justin Bieber. Jag skrek mer än någonsin. Han började sjunga och publiken var vild. Det var verkligen overkligt. Han sprang runt på scenen och dansade och sjöng. En gång är jag säker på att han kollade mig rakt in i ögonen i minst en sekund. Jag dog kan man säga.

Han sjöng några låtar och det var lika overkligt som i början. Jag kunde verkligen inte förstå att jag bara stod några meter ifrån Justin Bieber.

Plötsligt såg jag några killar gå runt bland de första raderna. Jag förstod precis varför. När de gått förbi oss petade jag på Josie och viskade i hennes öra.

"They are looking for a "one less lonely girl"! I really hope they pick one of us!" sa jag.

"Yeah that would be awesome. But belive me, it's never gonna happen." svarade hon och vi fortsatte konsentrera oss på konserten.

Men jag kollade då och då på killarna. De stannade vid en kort brunhårig tjej. Jahapp, då var det kört då. Hon blev väl vald till One Less Lonely Girl.

Istället för att haka upp mig på det fortsatte jag kolla på underbara Justin. Men plötsligt känner jag en hand på min axel.

"Excuse me." hörde jag någon säga och jag vände mig snabbt mot rösten.

En kille stod framför mig och log. Jag fattade ingenting.

"So, are you lonely?" frågade han och jag fattade fortfarande ingenting.

"What?"

Han skrattade åt mig och fortsatte.

"Do you want to be one less lonely girl?" frågade han och då förstod jag.

"Oh my Bieber! Yes! Yes!" skrek jag.

"Come with me." sa han och jag gav min väska till Josie som var i chocktillstånd.

Vi gick bakom scenen och där var det massa folk som sprang omkring och gjorde saker. Killen sa åt mig att stanna där jag stod och efter ett tag och kom tag kom två av Justin's dansare fram till mig.

"Are you ready for the stage?" frågade en av dem mig och jag var på väg att börja gråta men höll inne tårarna.

"Ofcourse!"

En av killarna tog min hand och vi gick ut på scenen och jag möttes av flera tusen skrikande fans. Den andra killen ställde en hög pall mitt på scenen som jag satte mig på. När jag kollade åt höger såg jag honom. Killen i mina drömmar. Justin Bieber. Han fick en bukett med rosor av en dansare. Han gick mot mig och jag var nära på att svimma av. När han kom fram till mig gav han mig blommorna och kramade om mig. Sen gick han fram mot publiken och fick alla att vinka med armarna. Sen kom han tillbaka till mig och smekte min kind. Jag var så otroligt lycklig. Låten var över otroligt snabbt och Justin la sin arm på mina axlar och vi gick av scenen.

"Hi shawty, whats your name?" frågade Justin när vi var bakom scenen.

"Nicole. I love you so much!" svarade jag.

"Cute name! I love you too sweetie." sa han och kramade mig.

Han vände sig sen om och skrev något på en tröja. Sen vände han sig mot mig igen.

"Here you are Nicole!" han gav mig en t-shirt med sin autograf på och jag blev jätte glad.

"Thank you Justin!"

"Do you want me to sign anything else?" frågade han och jag kom på att jag lämmnat min väska hos Josie.

Jag började snabbt känna i mina fickor efter mitt autograf block. Och till min lättnad hittade jag det. Jag slog upp första sidan som jag sparat för Justin's autograf.

"Can you sign this?" frågade jag och räckte honom blocket.

"Sure!" svarade han och skrev.

"Look, I have to go out on stage now, but it was nice to meet you! Hope i see you again!" sa han och kramade mig, jag fick tillochmed en kyss på kinden. Det gjorde mig knäsvag.

"Yeah me too! I love you!" svarade jag och han gick mot scenen, men innan han gick ut på scenen vände han sig om och blinkade flörtigt mot mig.

"Nicole! You... met... Justin Bieber! Oh my god I'm having a heart attack!" halvskrek Josie när vi stod ute och väntade på limousinen utanför Madison Square Garden.

"What do you think i have?"

"A double heart attack?" sa hon och vi båda började skratta.

"Did you get an autograph?" frågade hon sen.

"Yeah ofcourse! And a t-shirt! Look." svarade jag och visade henne t-shirten och sen tog ja up mitt block. Hon kollade p det och började sen skrika.

"Josie? Why are you screaming?"

"You got his number! Oh god, read!" svarade hon och gav mig blocket.

När jag läste började jag också skrika.

"Nicole, do you want to go out with me tomorrow? Call me." läste jag högt.

Jag och Josie hoppade runt på gatan och skrek.

"This is the best day in my life!" skrek jag.

"And i said that you'll never be his One less lonely girl?" svarade hon.

"Well, never say never! Right?!"