The Love Of My Life - Kapitel 36
Whitney's perspektiv:
-Hey snygging! svarade jag i telefonen när jag såg på displayen att det var Justin som ringde.
-Tjena shawty! Vad gör du då? frågade han.
-Haha, jag är på Leklandet med mina brorsor. Men jag gick in på toaletten när du ringde. svarade jag och han skrattade lite.
-Nice! Har du lust att träffas när du har ehm... lekt klart?
-Ja, vad vill du göra?
-Vi kan åka vara hemma hos någon. sa han och jag tänkte efter.
-Hos dig?
-Okej. Jag kan hämta dig. Vilken tid? frågade han.
-Visst! Vi ska hem snart, hämta mig klockan 6?
-Deal. Vi ses, puss. sa han och la på.
Jag stoppade ner mobilen i fickan och gick ut till mina lekande bröder igen.
Efter ett tag blev killarna trötta så vi åkte hem.
När vi väl var hemma var klockan halv sex så jag hade lite brottom. Jag tog en snabb dusch och satte sedan på mig nya underkläder. Sen drog jag på mig ett par vanliga tygshorts och ett vitt linne.
Justin stod och lutade sig på sin bil när jag kom nerför trappan. Han log stort när han såg mig.
-Hej... mumlade jag och gick fram till honom och kysste honom.
Precis när jag skulle dra mig undan fortsatte han. Han smekte min kind försiktigt med sin ena hand och höll den andra mjukt på min höft medan han kysste mig lungt.
-Vad snygg du är. mumlade han när han släppt mig.
-Tack Justin! Du med!
Jag log generat mot honom och han bet sig i läppen. Sen öppnade han passagerar dörren och gjorde en gest som visade att jag skulle gå in.
-Vilken gentleman du är då! sa jag glatt.
-Alltid! svarade han och blinkade mot mig.
Jag satt mig i bilen och han stängde dörren och gick runt och satte sig bakom ratten.
-Var ärChaz Och Ryan då? frågade jag eftersom det var väldigt tyst hemma hos Justin.
-De följde mamma och handlade. Jag tvingade dem. svarade Justin och flinade stolt.
-Kom vi går upp. sa han sen och tog min hand.
Vi gick upp för trappan och in i hans rum. Jag satte mig på sängen och Justin stängde dörren. Innan han vände sig om från dörren sa han:
-Whitney, du är skyldig mig en tjänst.
han vände sig om och tittade utmanande på mig.
-Allt för dig min Bieber. svarade jag och log.
-Allt?
-Ja, jag gör allt för dig.
-Nice... mumlade han och närmade sig mig.
Han böjde sig ner och kysste mig mjukt. Sen bar han upp mig försiktigt och la mig till rätta i sängen. Han la sig själv halvt över mig och tog undan lite hår som låg i mitt ansikte. Han kysste mig passionerat och jag kysste honom självklart tillbaka. Efter ett tags kyssande kände jag en varm hand på min mage. Jag lyckades att kväva fnittret som var på väg, eftersom jag är extremt kittlig. Hans hand sökte sig längre och längre upp under mitt linne...
Lite sådär wierd på slutet ;)
Men ahh , immorn är det ju valborg, och då ska jag åka till mina kompisar i Örsa och sova hos dem, så kommer inte blogga då :P
Men om ni kommenterar MYCKET så ska jag försöka skriva ett kapitel på söndag när jag kommit hem :)
Bye :*
The Love Of My Life - Kapitel 35
Justin's perspektiv:
-Vi ses. sa jag och sträckte mig till passagerar sätet och gav Whitney en puss på kinden.
-Ahh, när då? frågade hon.
-Jag har lite saker inplanerat med mitt crew imorgon, men jag kan ju ringa dig.
-Okej, mm jag måste nog spendera lite tid med min familj också. Hejdå Biebs! sa hon och hoppade ut ur bilen.
Jag startade motorn, vinkade till Whitney och åkte sedan ut från hennes uppfart.
Jag bestämde mig för att åka hem. Till mitt hus. Till Chaz... och Ryan.
När jag kom fram körde jag först in bilen i garaget men satt fortfarande kvar. Jag tog upp min mobil och och slog in mammas nummer. Hon svarade snabbt.
-Hej, Pattie här!
-Hej mamma! Jag saknar dig, när kommer du hem? frågade jag.
-Jag saknar dig också gubben! Jag kommer hem om två timmar ungefär. svarade hon och jag kunde "höra" att hon log.
-Okej, vad kul. Jag, Ryan och Chaz kan göra middag. Klockan är ju liksom halv sex.
-Ja, det vore bra. Men vänta inte på mig, det blir kanske senare och ni behöver mat. Jag äter nog på flyget. sa hon.
-Okej, men vi ses! Hälsa Scooter och dem!
-Ja det ska jag, hejdå. sa hon och avrundade samtalet.
Hela mitt crew - förutom mig och dansarna - hade åkt på en konferens eller något sånt i några dagar.
-Ey grabbar! Vilken pizza ska ni ha?! ropade jag när jag öppnat dörren och gått in i huset.
-Hawaii till mig! svarade Chaz som satt i köket och drack Red Bull.
-Ehh, en Kebab pizza! svarade Ryan.
-Okej. svarade jag och ringde upp närmaste pizza leverantör.
En kille svarade och presenterade företaget och sig sjölv, inte för att jag lyssnade precis.
-Vad önskas? frågade han sen.
-En Hawaii, en Kebab pizza och en Pepperoni. Och tre cola tack.
-Morsan kommer hem ikväll. sa jag till Chaz och Ryan och satte mig på kortsidan av köksbordet där de satt.
-Nice. fick jag som svar av Ryan.
-Hur mycket hatar du mig just nu Justin? fortsatte han och jag kunde inte låta bli att flina lite.
-Ehm, just nu är jag på bra humör så kanske på en skala från 1 till 10 så... 7. Och kom ihåg att jag är på bra humör nu. svarade jag för att reta honom. Han gick på det.
-Altså Bieber förlåt! Jag kan ju inte ro för att hon är så ... snygg?
-Jag vet, hon är snyggast i världen! Men hon är min, kom ihåg det nästa gång. Vi säger såhär, rör du henne en till gång så vill jag inte ha något med dig att göra. Men eftersom att du är min polare och har varit det så länge jag kan minnas så ska jag försöka förlåta dig för den här gången. sa jag, allvarligt den här gången.
-Okej jag lovar, jag ska inte göra något sånt igen.
-Bra. svarade jag.
-Jag känner mig lite utanför här... stämde Chaz in.
Jag och Ryan kollade på varandra.
-Tänker du samma sak som jag? frågade Ryan och flinade stort.
-Oh yes... svarade jag och vi båda hoppade på Chaz.
Han ramlade ner från stolen och jag höll i honom medan Ryan kittlade honom. Precis som gamla goda tider.
Whitney's perspektiv:
Jag vaknade av att Cruz låg och kollade på mig i sängen.
-Du somnade, och jag ville inte väcka dig. mumlade han.
-Va? svarade jag nyvaket.
-Ja, du somnade i min säng när du läste saga.
-Jaha ojdå.
-Mamma har gjort frukost, klockan är redan 11.
-Okej, jag kommer upp. svarade jag och sträckte på mig.
-Kan inte vi åka till Leklandet idag? frågade han sen antusiastiskt.
-Vad är det?
-En jättestor inomhus lekplats! Snälla?
-Visst, fråga mamma och pappa bara.
-Okej. svarade han och hoppade snabbt ner från sängen och sprang ut ur rummet.
Jag drog mig upp ur sängen och märkte att jag tillochmed sommnat med kläderna på. Så jag skyndade mig ner till köket och sa att jag bara skulle byta om och skyndade mig sedan ut och upp till mitt rum.
Jag drog av mig kläderna och bytte till matchande lila underkläder, ett vitt linne, svarta tights och en brun-beige kofta över. Jag borstade snabbt igenom håret och gick sedan tillbaka in för att äta frukost.
Två timmar efter frukosten satte hela familjen sig i bilen och vi åkte mot Leklandet. Mina bröder var jattä spända och satt och pratade om hur kul det skulle bli, själv satt jag bara och tänkte på en grej. Eller en person. Justin. Hade han förlåtit mig eller inte?
Okej i det här kaoitlet hände typ INGET? haha XD
Men kommentera så blir nog nästa bäättre, har lite planer ;)
Bye!
The Love Of My Life - Kapitel 34
Whitney's perspektiv:
Jag gick och gick. Det var verkligen långt hem till vårat hus. Fast när man åker bil känns det inte så långt. Justin's hus ligger på ena sidan av Atlanta och vårat på andra sidan. Jag hade försökt få tag på Justin på flera sätt. Jag hade ringt ungefär 6 gånger och messat väldigt ofta. Men jag hade inte fått något svar. Han hatade väl antagligen mig.
Efter ett tag kom jag till ett stort villa område. På vissa tomter sprang det runt barn och lekte, på andra satt gamla människor och drack kaffe. Vissa stannade upp och kollade på mig. De viskade till varandra och fortsatte sedan med det de gjort innan. Men en kille i 17 års åldern som stod och vattnade blommor släppte vattenslangen och ropade på någon. En annan kille som var lite längre kom ner från verandan och de började prata om något. Sen började de gå mot mig och jag ökade farten. Men de kom ikapp mig och plötsligt gick de på varsin sida om mig med armarna på mina axlar.
-Tjenare. sa den längsta och kollade ner på mig.
-Ursäkta men vad gör ni? frågade jag förrvirrat och försökte skaka av mig dem.
-Är det inte du som dejtar Justin Beaver? frågade den andra.
Han hade kort blont hår medan den längre killen hade mörk brunt kort hår.
-Ursäkta? svarade jag surt och försökte än en gång skaka av mig dem - utan att lyckas.
-Vill du inte prata med oss? fortsatte blondinen.
-Jag känner inte er, låt mig va.
-Varför det? Saknar bäver'n dig eller? frågade den långa och de båda började hån skratta.
Jag kände att min mobil vibrerade och sen hörde man ett pip - min sms signal.
Killarna verkade också ha hört det för de försökte gräva i mina fickor efter min mobil.
-Sluta! skrek jag och försökte putta bort dem.
Den långa - och väldigt biffiga - killen tog tag i mina armar och höll i dem hårt så att jag inte kom loss.
Den andra killen tog upp min mobil ur bakfickan och läste sms'et högt.
-"Jag är hemma hos Scooter", från Beaver eller?
-Släpp mig för fan! skrek jag högt.
-Ska vi inte ringa honom och se vad han har att säga om att du har hittat nya killar? fortsatte han.
-Han kommer inte svara. Försök inte ens. fräste jag.
-Jodå. sa blondinen och ringde upp Justin.
Ha tröck på högtalare och fem signaler kom fram.
-Hej... hörde jag Justin's underbara röst säga.
-Tjena Beaver! Asså shit jag har alltid velat prata med någon som är så ehm... ful. Föresten, din tjej är här, vad är det hon heter... Whitney Beckham va? Ja iallafall, hon är riktigt skön ska du veta!
Jag skrek högt och försökte bita killen som höll i mig - men han tog bara ett hårdare tag om mig.
-Vem fan är du?! Vad har du gjort med Whitney?! skrek Justin i telefonen.
-Ey ta det lite lungt nu grabben. Gör såhär, om du kommer och möter oss vid norra parken med 1000 kronor så får du tillbaka din heta tjej. Deal? frågade blondinen.
-Våga inte röra Whitney! Jag kommer. svarade han.
Killen la på och kollade nöjt på sin kompis.
-Vi kommer kunna betala tillbaka till din farsa nu! sa han och jag fattade ingenting.
-Grymt! Men vi drar till parken nu då. svarade långa snubben.
Vi började gå och de pratade om saker som jag inte fattade någonting av. Jag brydde mig inte heller. De var riktiga idioter. När vi kom till en stor park såg jag Justin längre bort. Han stod och kollade runt oroligt. När han såg oss började han gå snabbt mot oss.
-Tja Beaver! sa de båda killarna glatt.
-Släpp henne! väste Justin till svar.
-Ge oss pengarna.
-Här. Släpp henne nu. sa Justin och räckte fram två femhundra lappar till killarna.
De slääppte mig och jag sprang snabbt in i Justin's famn.
-Kom vi drar. viskade han och tog min hand och började snabbt gå till bilen.
Vi satt oss under tystnad i hans jeep och han körde fort ut från parkeringen.
-Jag skulle vilja stanna och se deras miner när de upptäcker att jag gav dem låtsats pengar, men jag lämmnade Scooter's hus upplåst så vi måste skynda oss. sa han och jag började skratta tyst.
-Låtsats pengar? sa jag och skrattade fortfarande.
-Mmh, amatörer.
-Justin... Jag kan inte fatta att du gjorde det där... Jag menar, du borde hata mig... sa jag nedstämt.
-Whitey, utan mig skulle det där aldrig hänt, jag gör allt för dig.
-Vadå har du redan förlåtigt mig?
-Nej, men jag älskar dig. Och jag gör vad som helst för de jag älskar.
-Justin... Det var verkligen inte meningen. Jag satt och sms'ade med dig, när Ryan plötsligt frågade om han kunde sitta hos mig. Jag sa självklart ja, och sen helt plötsligt närmade han sig mig och kysste mig, jag hann inte reagera.
-Hur förklarar du att han inte hade någon tröja på sig då? frågade Justin surt.
-Han hade en uppknäppt skjorta först, och jag råkade kolla lite, och då sa han att han kunde ta av sig tröjan om jag ville, jag sa nej men han gjorde det endå. svarade jag och suckade.
-Okej, jag förstår. Men kom ihåg att jag har fortfarande inte förlåtit dig än. Det kommer att ta tid. sa han och kollade på mig och log ett snett leénde.
-Okej. Jag älskar dig Justin.
Först då kom tårarna. När vi satt i bilen och jag insåg vad jag just varit med om.
Hahahah färlåt för ett helknäppt kapitel xD men jag hade ingen aning om vad jag skulle skriva!
Aja, va det för sämst får ni väl säga till :)
Tycker ni att Justin ska förlåta henne? Vad tror ni att kommer hända med Ryan?
Kommentera så vet jag ! :)
The Love Of My Life - Kapitel 33
-Vadå? frågade Ryan men jag ignorerade honom och sprang efter Justin.
-Justin stanna! skrek jag.
När jag kom ikapp honom tag jag tag i hans arm men han skakade av sig den.
-Hur fan kunde du?! skrek han och kollade rakt in i mina ögon.
Jag såg att hans ögon var blanka och det rann en tår ner för hans perfekta kind.
-Justin... Förlåt! Det var inte meningen att något sånt skulle hända!
-Jag trodde att du var speciell Whitney, men du är precis som alla andra tjejer. Jag vill inte ha något mer med dig att göra.
-Men Justin det var inte med miningen! Han kysste mig och jag visste inte vad jag skulle göra! sa jag och kände hur tårarna tröck under ögonlocken.
-Du kysste honom tillbaka Whitney! skrek Justin, sen vände han sig mot Ryan som kom gående mot oss.
-Och du, du ska vara min bästavän. Ryan du vet att jag är otroligt kär i henne! Och ändå... skrek han åt Ryan.
-Ey guys! Vad är det som händer? kom Chaz och frågade.
-Fråga Ryan, han vet exakt vad som händer. Jag drar. svarade Justin och gick mot ytterdörren.
-Justin snälla gå inte! skrek jag efter honom men det var försent, han hade redan smällt igen dörren.
-Okej, vad har hänt? frågade Chaz uttråkat.
-Ehh... började Ryan.
-Smart Ryan. sa jag irriterat.
-Det var inte bara mitt fel. svarade han.
-Hejdå. sa jag och gick.
Jag struntade i att ringa Joe och be honom hämta mig. Jag kunde lika gärna gå hem.
Justin's perspektiv:
Tårarna slutade aldrig rinna. Hur kunde dem? Min bästavän och min flickvän. Det trodde jag verkligen inte om dem.
Jag satt i bilen på väg hem till Scooter. Jag vet att han inte är hemma men jag vet var nyckeln ligger och jag kan ju inte åka hem nu?
När jag kom till han stora hus gick jag direkt och la mig i hängmattan på baksidan.
När jag tog upp mobilen hade 6 missade samtal och 15 olästa sms. Fem samtal från Whitney och ett missat från Ryan. Jag tröck på ett av sms'en. Det var från Whitney.
"Justin, snälla förlåt mig. Jag kan inte leva utan dig. Var är du? Vi måste prata." stod det.
Jag funderade på att svara först. Men varför skulle jag? Istället läste jag ett annat sms från henne.
"Jag älskar dig" stod det och då kom tårarna igen.
"Jag är hemma hos Scooter" skrev jag och tröck sedan på sänd.
Shit förlåt för min sämsta uppdatering! Men jag har liksom haft fullt upp ;P
Kort kapitel nu men jag måste packa ner datorn nu, för jag åker hem till Bålsta om ett tag.
Men kommentera så får vi se om jag iallfall börjar skriva på nästa när jag kommit hem ikväll. Beror på hur sent det blir :S
Fail
Great!
The Love Of My Life - Kapitel 32
-Hej gumman! Har du haft det trevligt? frågade mamma när jag kom in i hallen.
-Ja det har jag.
Det var en väldigt fin hall, två stora trappor på varsin sida av hallen, gick man rakt fram, alltså mellan trapporna så kom man till ett vardagsrum med vacker utsikt.
-Ja jag vet, vad gör Justin nu då? frågade hon.
-Ehm, han är i studio. svarade jag och fortsatte kolla runt.
-Är han din vän? Eller något mer? fortsatte mamma fundersamt.
-Mm, han är min kille. svarade jag och kollade upp mot henne för att se hennes reaktion.
Hon såg lite förvånad ut men sen log hon varmt mot mig.
-Vad kul Whitney! Justin är en snäll kille. sa hon men blev avbruten av att pappa kom in i rummet.
-Men hej Whit! Vad kul att du är här nu. Vad pratar ni om? frågade han.
-Ehh... fick jag bara fram.
-Whitney har fått en kille! sa mamma högt.
Åh det här va ju pinsamt.
Pappa såg först lite förvirrad ut, sen kollade han bestämt på mig och sa :
-Whitney, jag visste att det här skulle hända, och jag sa ju att du inte skulle inleda ett förhållande med Justin. Mer än hälften av hans fans är tjejer och de kommer vilja döda dig.
-Men pappa, ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte om hans fans vill döda mig eller inte. Jag är kär i Justin och det kan inte ens du ändra på. svarade jag.
-Vad har jag missat? undrade mamma.
-Gör som du vill, men om du får något dödshot så berättar du det för mig, okej? fortsatte pappa och ignorerade mammas fråga.
-Okej.
Vi gick in i köket efter ett tag och jag åt lunch. När klockan var halv två tyckte jag att det var dags att åka till Justin igen. När jag kom dit var bara Chaz och Ryan där - toppen. De satt och åt i matrummet.
-Hej! sa jag och satt mig bredvid Ryan.
-Tjena! sa Chaz.
-Hej på dig snygging. sa Ryan och jag blängde på honom.
-Vad? frågade han och flinade.
-Sluta.
-Justin kommer hem om ungefär 45 minuter. sa Chaz och jag slet blicken från Ryan.
-Okej, är han fortfarande i studion?
-Nej, han sa något om att han skulle träffa Selena. stämde Ryan in och tog en tugga av spagettin.
-Aha, Selena Gomez? frågade jag.
-Aah, känner du henne?
-Ja, eller jag gjorde det förr. Hur känner Justin henne? frågade jag nyfiket.
-De träffades på någon kändisfest och de är jättebra vänner enda sen dess. svarade Chaz.
-Vilket betyder att du har konkurrans. Äh, du har ju alltid mig om något händer mellan dem. sa Ryan flörtigt.
-Ryan... Ge dig. sa jag uttråkat.
-Aja, annars finns ju jag. sa Chaz snabbt och jag suckade högt.
-Hörni, jag älskar Justin och inte er! Kan vi inte bara vara vänner?
-Jodå, men vill någon spela NBA med mig? frågade Chaz och flinade stort.
-Nej tack. svarade jag.
-Självklart! sa Ryan och de ställde sig upp och lämmnade tallrikarna i disken.
-Jag gå ut lite. sa jag och reste mig upp och började gå mot dörren.
Jag satt mig i en hammok som stod bredvid poolen och tog upp min mobil ur fickan.
"Hej Justin, vad gör du?" skrev jag i ett sms och skickade det sen till Justin.
Jag fick snabbt svar.
"Äter glass med en kompis, är du hemma hos mig?" stod det.
"Ja, kommer du snart?"
"Ja om en halvtimme ungefär. Är Ryan och Chaz stygga? ;)" skrev han och jag kunde inte låta bli att flina lite.
"Du skulle bara veta... Nejdå de är snälla."
-Vad sitter du och flinar åt? hörde jag en mörk röst säga och jag kollade snabbt upp.
-Ryan, hej. Ehm inget speciellt.
-Kan jag sätta mig hos dig? frågade han och jag kände den där konstiga känslan i magen igen.
-Mm.
Han hade bara på sig svarta badshorts och en rutig blå skjorta, som var uppknäppt så att man kunde skymta hans magmuskler... Jag kunde inte låta bli att kolla lite. Men jag kom på mig efter ungefär fyra sekunder och slet bort blicken i hopp om att han inte sett att jag glodde.
-Justin blir nog inte så glad om han får veta att du gillar min mage så mycket. skrattade Ryan.
Jag kände hur mina kinder hettade till.
-Jag har inte sagt att jag gillar din mage! sa jag generat.
-Men det är lungt, jag kan ta av mig tröjan om du vill.
-Nej.
-Jo jag vet att du vill det. sa han och tog av sig skjortan.
Jag försökte att inte kolla men kunde verkligen inte låta bli. När jag såg hans magrutor rös hela jag.
Jag slet snabbt bort blicken och kollade bort. Det här får bara inte hända.
När jag vände blicken mot Ryan igen hade han flyttat sig närmre mig.
-Ryan... Vi kan inte, jag vill inte. sa jag och suckade.
-Joho, du vill. sa han och nu närmade han sig ännu mer och innan jag hann reagera möttes våra läppar. Han kysste mig intensivt och till min förvåning kysste jag honom tillbaka. Han hade mjuka läppar och det smakade hallon... Shit vad håller jag på med?!
Jag drog mig snabbt undan och kollade bort från honom...
-Justin!
Oh lala vad händer nu? :P Haha lite tråkig början på kapitlet men lite crazy i slutet ;)
Undrar varför hon skrek Justin? :o
Förlåt för min dåliga uppdatering men jag har bara dator hos mormor så kan inte skriva så ofta :P
Men nu fick ni ett kapitel iaf, utan bild för jag har inga bilder på den här datorn.
Kommentera nu så ska jag försöka skriva ett kapitel imorgon också :D
Just so you know ;)
jag ska börja me 32'an nu , men jag kan inte lova att den kmr ut ikväll, ska försöka :)
The Love Of My Life - Kapitel 31
Whitney's perspektiv:
-Whitney? Jag ska åka till studion nu. Jag kommer hem lite senare.
-Ah okej, jag måste åka hem och fixa mig lite, byta kläder och sånt. svarade jag Justin och satte mig i sängen.
-Okej, jag tror att Chaz och Ryan kommer vara här hela dagen, ring mig bara om de är för jobbiga.
-Jag lovar.
-Vad bra, vi ses älskling. sa Justin och kysste mig.
Han satt på sängkanten och skulle just reasa sig för att pka när jag drog ned hhonom över mig och la mina armar på hans axlar och kysste honom passionerat.
-Jasså... Du ville inte att jag skulle gå. fick Justin fram mellan kyssarna.
Vi avbröts av att hans mobil ringde. Han kollade på displayen och tröck på upptaget.
-Det var Scooter, jag måste dra, han väntar på mig utanför.
-Okej , älskar dig. sa jag och han stäällde sig upp.
-Jag älskar dig med! sa han och gick mot dörren.
När han kom till dörröppningen vände han sig om och gav mig en slängkyss, sen vände han sig om och var sedan borta.
-Godmorgon Ryan! sa jag när jag såg att Ryan satt vid köksbordet och åt frukost.
-Tjena snygging! svarade han och blinkade sådär flörtigt mot mig som Justin brukar göra.
-Haha, om justin hade hört och sett det där skulle han inte bli glad kan jag säga. sa jag och flinade.
Jag öppnade kylskåpet och när jag vänder mig om ser jag Ryan stå lutad med armarna på varsin sida om mig mot kylskåpet.
-Justin är inte här nu... sa Ryan och kollade mig djupt in i ögonen.
Jag kände en känsla som jag inte borde känna...
-Ryan... Sluta, Justin är din bästavän och min kille, gör inte såhär.
-Jag kan väl tycka att du är snygg endå?
-Ja, men du behöver inte vara såhär... ehm närgången?
-Jag vet att du gillar det. sa Ryan och närmade sig ännu mer.
Jag ville verkligen inte erkänna för mig själv att han hade rätt... Vilket han delvis hade.
Jag satte min hand på hans bröstkorg och puttade bort honom löst.
-Ryan, låt mig va. Jag älskar Justin, förstör inte det. sa jag och suckade.
Han backade och det var nu ungefär 2 meters mellanrum mellan oss och just då kom Chaz in i köket - som tur va.
-Hej! Asså shit, jag åt just världens godaste macka! sa han och log som ett fån.
-Haha, du är rolig du Chaz! Men jag ska åka hem nu kanske kommer tillbaka hit senare, hejdå.
-Hejdå. svarade båda samtidigt.
Jag stod ute på uppfarten och väntade på Joe. När han äntligen kom gick jag in och satte mig längst bak i limousinen.
-Varför tog du limmon? frågade jag Joe.
-Gillar du den inte?
-Jo! Det är klart att jag gör. Jag bara undrade.
-Din mamma sa att jag skulle ta den.
-Aha.
Jag satt och funderade ett tag om jag skulle berätta för Justin om det som hänt med Ryan. Men egentligen så hände det ju inget... Så vad finns det att berätta?
När vi kom fram till huset tog jag direkt trappan upp till min "lägenhet". Jag bytte först underkläder,sen tog jag på mig ett par shorts med USA's flagga på och en röd tröja. Och sist röd-blåa örhängen. En riktigt snygg outfit om jag får säga det själv.
Nu har jag antagligen precis kommit fram till Älvdalen :) haha xD
Vet inte om jag kommer att ha någon dator att uppdatera på varje kväll (tar ju med min, men skärmen är sönder, så har en annan skärm)
Vi får väl se hur det blir :) Men sluta inte läsa om det skulle bli lite dålig uppdateringen den här veckan!
Aja, kommentera! :DD
Tidsinställt!
The Love Of My Life - Kapitel 30
Whitney's perspktiv:
Jag gick ut till det gigantiska köket för att ringa mamma. Jag slog in numret på mobilen och väntade på att hon skulle svara. Medan jag lyssnade på att signalerna skulle gå fram gick jag runt i köket. När jag kom till kylskåpet satt det en röd lapp där.
-Whitney! Hej gumman! hrde jag plötsligt mammas röst säga.
-Hej mamma, du jag sover hos Justin inatt.
-Bor han här?
-Ja i Atlanta. svarade jag och kom på att jag inte nämmt att Justin bodde här.
-Aha vad kul! Ha så roligt!
-Du med, hälsa killarna och pappa. Godnatt.
-Ja det ska jag, godnatt sötnos! sa mamma och la på.
Jag la ner mobilen i fickan och kollade på den röda lappen igen. Det första jag såg var en bild, när jag kollade närmre såg jag en bild på Selena Gomez - åh nej. På lappen stod det "Kom ihåg att ringa söta Selena senast tisdag!" Sen stod hennes nummer där. Jag behövde inte ens kolla på det, jag kunde det helt utantill. Hur känner han Selena?
-Whit?
-Ehm, aa? sa jag och vände mig snabbt mot Justin som stod i dörr öppningen.
-Vill du bada med oss? frågade han och Ryan kom upp bredvid honom.
-Såhär sent?
-Ja typ ett kvällsdopp i poolen.
-Visst. Men jag har inget att bada i, bikinin jag fick av dig är blöt.
-Bada i underkläder då. var Ryan snabb med att säga.
Justin gav honom en "mördarblick" .
-Men det är lungt, jag badar i mina underkläder. sa jag och Ryan log som ett fån.
Jag såg att Justin slog honom på ryggen och jag kunde inte låta bli att skratta åt dem.
-Ni är knäppa. skrattade jag.
Vi gick ut till poolen där Chaz redan satt och väntade på poolkanten.
-Jag hann nästan sommna. sa han ironiskt.
-Damerna först. sa Ryan och jag skakade på huvudet.
-Nej hoppa i ni först, jag kommer sen.
Justin tog sats och gjorde bomben.
-Haha Justin du skvätte ner oss! sa jag när Justin kom upp till ytan.
-Det var lixom det som var meningen. svarade han och blinkade mot mig.
Ryan hoppade i och strax efter gjorde Chaz samma sak.
-Kom nu fegis! ropade de.
Jag drog av mig tunikan som jag fått av Justin. Jag kände hur alla tre kollade på mig men det struntade jag i. Jag hoppade i poolen och Justin simmade direkt fram till mig.
- Du är så fin älskling. viskade han och kysste mig. Jag la mina armar på hans nacke och vi trampade vatten eftersom det var ganska djupt. Vi stod och kysstes ett tag tills vi avbröts av att Chaz låtsats hostade.
-Skaffa ett rum. sa han medan han fortfarande låtsats hostade.
Vi skrattade bara åt honom och säppte varandra.
-Vart ska alla sova? frågade jag när vi satt i Justin's rum efter att alla duschat (inte samtidigt).
-Här såklart! Vi får plats! sa Chaz och flinade stort.
-Ja, två sover i Justin's säng och två på madrass på golvet. stämde Ryan in.
-Jag och Whitney tar sängen. sa Justin snabbt.
-Okej, men jag vill illafall lägga mig nu. Klockan är tolv! sa jag och Chaz och Ryan kollade på mig som att jag var helt korkad.
-Okej shawty. Vi sitter uppe ett tag och spelar NBA här inne om det går bra? frågade Justin.
-NBA?
-Ett tv-spel.
-Aha, jadå gör det. sa jag och ställde mig upp.
-Justin får jag låna en t-shirt av dig? frågade jag Justin sen.
Jag hade fått låna en klänning av hans mamma, men den kunde jag ju inte sova i.
Han ställde sig upp och gick till in i hans walk-in-closet. Han kom snabbt ut med en t-shirt och ett par hotpants. Haha.
-Justin varför har du hotpants i din garderob? frågade Ryan och skrattade.
-Pappa skulle köpa shorts till mig en gång, han hade brottom och tog de här utan att kolla noga. Så jag tänkte att du kanske vill ha dem Whitney? Du passar nog bättre i dom än mig.
-Haha, gärna Bieber! Tack! svarade jag och pussade honom på kinden.
Han gav mig kläderna och jag gick in i garderoben för att byta om.
När jag stod inne i garderoben hörde jag killarna prata om något, så jag ställde mig nära den stängda dörren för att höra bättre.
-Justin, Whitney är grymt het! hörde jag Chaz säga.
-Ja! Seriöst hade inte hon varit din tjej så hade jag tagit henne direkt! stämde Ryan in.
Jag kunde inte låta bli att skratta lite tyst för mig själv.
-Ja vet, men som sagt, hon är min. Våga inte röra henne! sa Justin och flinade mot sina kompisar.
-Kan försöka låta bli. svarade båda samtidigt.
-Godnatt killar! sa jag när jag lagt mig under täcket i Justin's mysiga säng.
-Godnatt! fick jag til svar.
Jag kände plötsligt att någon la sig bredvid mig.
-Justin? viskade jag.
-Sov nu gumman. svarade Justin och kysste min panna.
-Sover jag inte redan? frågade jag förvirrat.
-Haha, jag tror att du vaknade när jag la mig. Men godnatt Shawty.
-Godnatt. mumlade jag och somnade om.
Ni fick ett kapitel tidigt idag :) Eller inte halv tolv iallafall...
Jag åker upp till dalarna imorgon, och kmr därför antagligen inte kunna uppdatera.... meeen jag har tänkt skriva ett tidsinställt inlägg nu ikväll som kanske kommer upp imorgon :D
Men eftersom att jag var så snäll och skrev ett ganska tidigt ilägg nu så blir jag glad om ni kommenterar :D
Bye :*
Nästa :)
The Love Of My Life - Kapitel 29
Justin's perspektiv:
-Wow. Justin! Grymt snyggt hus! sa Whitney när vi åkte in genom grinden till mitt hus.
-Tack gumman. log jag.
Jag stannade utanför huset och gick snabbt ut ur bilen och skyndade mig runt till Whitney's dörr. Jag öppnade den och tog hennes hand för att hjälpa henne ut. Inte för att det är svårt att gå ut ur en bil.
-Vilken gentleman du är då! sa hon och log sitt varma leénde mot mig.
-Allt för dig shawty.
Vi gick hand i hand till ytter dörren och när jag öppnade den hörde jag tv ljud och två röster som skrek och skrattade.
Shit.
-Ehm, Whitney jag glömde att säga att mina två kompisar från Canada, Ryan och Chaz, är här. Men det gör inget va? frågade jag oroligt.
-Nej då, det är bara kul att få träffa dina vänner!
Precis då hörde man Ryan ropa på mig.
-Ey! Justin! Vi spelar COD, ska du vara med?! ropade han.
Istället för att svara gick jag till vardagsrummet med Whitney bredvid mig.
-Jus... Nemen hejsan! sa Chaz när han fick syn på oss, det sista var menat till Whitney, han sa det lite extra flörtigt också.
Ryan satt i soffan och granskade Whitney från topp till tå. Han bet sig i läppen och jag blev lite smått irreterad på mina vänner.
-Hej! Jag heter Whitney. sa Whitney och Ryan och Chaz kom fram till och för att hälsa.
Hon släppte min hand och skakade först hand med Ryan.
-Jag är Ryan, trevligt att träffas!
Samma sak gjorde hon med Chaz.
-Ahh, och mitt namn är Chaz. sa han.
-Jag måste fråga... Är inte du Whitney Beckham? frågade Ryan fundersamt.
-Stämmer. sa Whitney och log stort.
-Nice! Jag är ett stort fan av din pappa! Jag älskar fotboll! fortsatte Ryan.
-Vad kul!
-Så... hur gammal är du då? frågade Chaz för att försöka få Whitney's uppmärksamhet.
-Jag är 16. svarade Whitney, men sen vände hon sig mot mig.
-Justin var finns toan?
-Ehm, det finns flera stycken. En bredvid köket som ligger där. svarade jag och pekade mot köket.
-Okej tack, jag kommer snart. sa Whitney och gick mot toan.
Ryan och Chaz följde henne med blicken när hon gick - det gjorde självklart jag med. När hon stängt dörren vände de sig mot mig igen.
-Guys! Vad håller ni på med? frågade jag.
-Vadå?
-Ni försöker stöta på henne! sa jag lite små surt.
-Vadådå? Du äger henne ju inte precis? sa Ryan.
-Exakt. fortsatte Chaz för att reta mig.
-Hon är min tjej!
-Aha, förlåt då. Men hon är så svår att motstå! sa Chaz och jag höll självklart med honom.
-Exakt! Så otroligt snygg... Sexigt leénde, sexig kropp...
-Ryan! Sluta! Så får bara jag tänka om henne! sa jag och slog till Ryan lst på armen.
-Vad gör ni? hörde jag Whitney säga när hon kom gående från toan.
Alla tre vände sig om och jag såg att Ryan bet sig i läppen. Jag slog honom på ryggen så att inte Whitney skulle se.
-Ajj! väste han.
-Ehm, ingenting. svarade jag Whitney och log.
Hon flinade mot mig.
-Ska vi se på en film eller något? frågade Chaz.
Jag blev väldigt förvånad över att han fågade det, de brukar aldrig vilja avbryta när de kör COD. Inte jag heller för den delen.
-Visst, vill du det shawty? frågade jag Whitney.
-Okej. Vilken?
-Damerna bestämmer. sa Chaz.
-Men det spear ingen roll. svarade Whitney.
-Kan vi inte se på en skräckfilm då? frågade Ryan.
-Visst... svarade Whitney fast jag visste att hon inte gillade skräckfilmer.
Jag satte mig i hörnet av soffan och väntade på att Whitney skulle sätta sig bredvid mig. Istället kom Chaz och satte sig bredvid mig.
-Justin om jag blir rädd... mobba inte mig om jag skriker som en tjej då... sa Chaz, men jag visste att han skämtade eftersom det inte skulle gå. Han har väldigt mörk röst.
-Nejdå, jag lovar. sa jag och skattade lite åt hans tråkiga "skämt".
Whitney gick och satte sig bredvid Chaz men kollade först på mig med en frågande blick.
Innan jag hann flytta mig till platsen bredvid henne satte sig Ryan där. Jag suckade tyst men satt kvar.
Mitt i filmen vart det ganska läskigt, och när jag kollade på Whitney satt hon väldigt nära Ryan och kramade om hans arm. Jag blev otroligt svartsjuk.
När det inte var så mycket kvar av filmen hände en jätte läskig grej. Whitney reste sig upp och gick snabbt till mig. Hon kröp upp i min famn och såg helt skräckslagen ut. Hon kramade mig hårt och la sig sen med huvudet på min bröstkorg. Hon blundade för att inte se filmen.
-Justin... Jag är rädd... viskade hon.
-Det är bara en film gumman, det finns inget att vara rädd för. viskade jag som svar.
Precis då slutade filmen och Whitney pustade ut.
-Den var grym! sa Chaz.
-Justin, jag måste ringa mina föräldrar, jag kommer snart. sa Whitney och kysste mig på kinden innan hon gick iväg till köket.
Haha lite svartsjuka i luften?
Btw, för er som inte känner igen Chaz och Ryan.... På bilden är Chaz till vänster, Justin i mitten och Ryan till höger :)
Kommentera! :DDD
The Love Of My Life - Kapitel 28
Whitney's perspektiv:
-Lova att inte tjuvtitta. sa Justin och satte på mig en "ögonbindel".
-Haha, det är svårt att tjuvtitta genom den här. svarade jag och skrattade lite tyst.
-Kom nu.
-Men jag ser inte vart jag ska?
-Haha, juste. Jag leder dig. sa Justin och la sina händer på min midja.
Han puttade mig löst, och jag kände sand under fötterna - vi var antagligen på en strand.
Men helt plötsligt blev det kallt under fötterna - vatten och trä. Det var nog en blöt brygga.
-Justin vad ska vi göra egentligen? Du ska inte dränka mig va? frågade jag oroligt.
-Ta det lungt shawty. Klart jag inte kommer dränka dig.
-Så, nu får du titta. sa han och började knyta upp ögonbindeln.
Jag tog bort den och öppnade ögonen.
-Justin! Gud vad kul! Du är så gullig! sa jag eller nästan skrek när jag såg den lyxiga motor båten.
-Jag tänkte att vi kunde åka till ett ställe, om det är okej? sa Justin och blinkade mot mig.
-Självklart! Men kan du köra?
-Haha, nej. Jag har en chaufför fattar du väl. log han.
-Okej, men Justin...
-Aa?
-Jag är liksom inte klädd för en båttur.
-Ta det lungt shawty, jag har fixat allt. sa han och tog min hand och vi gick ombord på båten.
-Här, jag köpte lite saker till dig. sa Justin och gav mig en kasse.
-Aww, tack! Du är för snäll. sa jag utan att ens veta vad som fanns i kassen
Jag tog upp det som fanns i kassen, det var en leopardfärgad bikini, en matchande handduk och en svart strand-tunika. Men när jag tog upp tunikan ramlade en ask ned. Jag kollade med en frågande min på Justin.
-Öppna den. fick jag till svar.
Jag öppnade och där låg ett silver halsband med ett hjärta på, det stod "ForeverTogether" men när jag vände på hjärtat var det ett J inristat. J som i Justin.
-Justin! Jag älskar dig! skrek jag och hoppade på honom och kysste honom passionerat.
-Gillar du det? frågade han när jag släppt honom.
-Gillar? Jag älskar det! Och kläderna! Du är underbar Bieber.
Justin visade mig runt på båten, den var ganska stor och man kunde gå ner till ett sovrum, badrum och ett tv rum. När Justin var i tv rummet passade jag på att byta om till bikinin jag fått, sen tog jag på mig tunikan över, det passade perfekt. Sen gick jag ut till Justin.
-Damn, du är het shawty. sa han och bet sig i läppen. Jag kände att jag blev smått generad, så jag började skratta åt honom.
-Du är inte så dum du heller. sa jag och blinkade mot honom.
-Jag ska också byta om, kommer snart.
Han gick in till rummet där jag tidigare varit. Jag började kolla runt i tv-rummet och såg en massa fotografier. Det var bilder på Justin och Scooter bland annat. Han var nog runt 13 år på bilderna. Det var också ett foto på honom och Usher och han såg överlycklig ut.
Plötsligt kände jag två händer å min midja.
-Det var första gången jag träffade Usher, jag har nästan aldrig varit så glad som då. viskade Justin i mitt öra.
-Du var jätte söt! sa jag och vände mig om för att krama om honom.
-Och du sa att jag var het? frågade jag när jag såg att han bara hade badbyxor på sig.
-Ähh, jag är ingenting jämfört med dig! Men kom nu så går vi upp.
Efter att vi åkt i ungefär en timme stannade båten utaför en liten ö.
-Du kan simma va? frågade Justin och jag fattade först inte vad han menade.
-Eh, ja.
-Vad bra. Vi ska simma till den där ön, det går inte att åka närmre. sa Justin.
-Okej.
Det såg ut att vara ungefär 20 meter dit.
Justin hoppade snabbt ner i vattnet och väntade på mig.
-Kommer du?
-Aah. sa jag och tog av mig tunikan sen hoppade jag också i.
-Skrik mitt namn om det är något, jag räddar dig även om jag själv skulle dö. sa han och jag smalt.
-Sluta skrämmas, ingen kommer dö.
-Nej då, men om. Men kom så simmar vi. sa Justin och vi simmade in till ön.
Det blev grunt efter ett tag och Justin började gå i det varma vattnet, men jag fortsatte simma tills det inte gick längre.
Men jag stannade där i vattnet ändå.
-Haha vad gör du? frågade Justin när han kom upp på stranden.
-Vattnet är så varmt! Men jag kommer nu. sa jag och ställde mig upp.
Ön var typ 15 meter lång och bred.
Vi spenderade ungefär två timmar på ön. Vi åt picnik,busade och badade, sen hade vi självklart några intima stunder också. Men det började bli mörkt så vi bestämmde oss för att åka tillbaka till fastlandet.
På båten på väg tillbaka låg vi på sängen inne i sovrummet och pratade om allt möjligt.
-Justin är det din båt? frågade jag nyfiket.
-Nej, det är Scooter's, men jag får låna den när jag vill.
-Aha.
-Kan inte du sova hos mig inatt Whit? frågade Justin och log sitt flörtiga leénde.
-Aa visst!
Fail , kom på när jag typ skrivit klart att Atlanta inte ligger vid kusten. Men haha det finns väl säkert någon sjö där :S
Hahaha fail xD och vattnet är nog inte så kristallklart som på bilden, men man kan ju drömma right?
Men om ni tycker att jag är helt korkad och att det här ar ett sämst kapitel så tar jag bort det och skriver ett nytt!
Kommentera så vet jag vad ni tycker! :)
Bye
The Love Of My Life - Kapitel 27
-Men Justin! Haha, jag är faktist hungrig! fick jag fram mellan skrattet när han plötsligt började kittla mig.
Jag låg i sängen och han satte sig på mig och fortsatte kittla mig. Han satt också på mina händer så jag kunde inte göra motstånd. Jag skrattade otroligt mycket.
-Du är väldigt kittlig. sa han och flinade stort mot mig.
-Justin sluta! skrek jag och skrattade fortfarande.
Han slutade och böjde sig ner och kysste mig. Jag besvarade hans kyss. Han hade helt kontrollen eftersom att han satt på mina händer. Han böjde sig längre ner och kysste mig på halsen. Han fortsatte lite ned men stannade precis vid tröjkanten. Jag kände något hårts pressas mot mitt innelår, det här får inte gå längre...
-Justin... Det här är tortyr, gå av mina händer. Jag vill äta nu. sa jag för att försöka få honom att sluta, inte för att jag ville det men det var bäst så.
Han kollade upp på mig och bet sig i läppen.
-Gillar du mat så mycket? Mer än mig? frågade han och låtsades bli ledsen.
Han gick av mina händer men satt fortfarande på mig.
-Nej det är klart att jag inte gör, jag älskar dig. Men jag är riktigt hungrig.
-Okej då, bara för att du är så gullig. sa han och kysste mig en sista gång.
Justin's perspektiv:
-Vart vill du åka och äta? frågade jag Whitney när jag just startat bilen och åkt ut från Whitney's uppfart.
-Hmm, Starbucks.
-Vill du ha kaffe eller? frågade jag förvirrat.
-Men nej, jag älskar deras mackor!
-Okej, jag har redan ätit så jag kan ta en fika.
Vi åkte igenom halva Atlanta tills vi kom till mitt favorit Starbucks cafe.
När vi klev ur bilen stannade några upp och kollade på oss. Så vi skyndade oss in för att inte bli märkta.
Men självklart är det första vi hör när vi öppnar dörrarna skrik.
-Oh my Bieber det är Justin Bieber och Whitney Beckham! skrek en tjej i våran ålder och flera kom fram till oss.
Vi tog några bilder och skrev autografer. När vi äntligen blev själva gick vi och beställde.
-Justin får jag smaka?
-Aa visst sötnos. svarade jag och gav henne min Vitamin Water flaska.
-Det var gott!
-Jag vet.
-Du, varför sa inte du som det var till Ellen? Om oss? frågade hon sen och jag suckade tungt.
-Men Whitney, jag har ju redan berättat det. Jag visste för det första inte om du ville att jag skulle berätta. Det var för din skull!
-Mmh. Men du kunde ju iallafall sagt att vi är bra vänner? Istället för bara bekanta?
-Okej shawty, förlåt.
-Det gör inget Justin... Men nästa gång, säg som det är.
-Om du vill det så.
-Mm, men nu ska vi vara glada! sa hon och log sitt vackra leénde.
-Hur länge stannar du i Atlanta föresten? frågade jag sen.
-Ingen aning, det är inte bestämmt än. Men jag skulle vilja flytta hit...
När hon sa det sken jag upp i ett stort leénde.
-För alltså jag måste säga att jag gillar mer huset här i Atlanta än det i Los Angeles, det är mycket mysigare här. fortsatte hon.
-Ja och sen kanske det finns en annan andledning...?
-Vadå? frågade hon förvirrat.
-En snygg kille kanske bor här i ATL, en grymt snygg kille. svarade jag lite flörtigt och blinkade mot henne.
-Haha, jaha du menar Chris Briwn? Nej jag tror faktist inte att han bor här. sa hon för att reta mig.
-Ha ha. Jag syftar på en ännu snyggare?
-Aha, Taylor Lautner? Nej han bor inte heller här.
-Nej den snyggaste av dem alla!
-Oh my Bieber, menar du självaste Justin Bieber?! Han är typ den snyggaste killen som finns! Jag skulle göra vad som helst för att få träffa honom! sa hon och försökte antagligen härma ett av mina fans.
-Kul! Ha ha.
-Men jag bara skojar med dig älskling, du är den sexigaste,snyggaste och hetaste killen jag någonsin sett!
-Jag vet. sa jag och blinkade mot henne.
-Det är ju ehm... alltid bra med bra självförtroende.
-Jag vet, men har du ätit upp din macka än?
-Ja, vart ska vi åka nu? frågade Whitney och ställde sig upp.
-Överraskning. svarade jag och reste mig också upp.
-Skulle vi inte hem till dig?
-Ändrade planer.
Vi gick ut i bilen och jag började åka till ett speciellt ställe som jag vet att hon kommer gilla.
Haha mkt prat i det här kapitlet, men aja :)
Kommentera ! :DDD
Förstår ni föresten vem som säger vad? ;P
Hinner inte....
Jag måste sova nu :S
Men hellre ett långt och bra än ett kort och sådär ,right?? :)
Svar på fråga :)
Fick en fråga om hur många läsare jag hade igår, (besöksrekord)
Svaret är 32 st :DD
As kul :) men det lite tråkigare är att knappt hälten kommenterar :P
Men aja jag ska inte gnälla, Tack till alla underbara personer som kommenterar iaf :D
Ska börja skriva nästa snart, ska duscha först :)
Och föresten, vilka pereversa kompisar jag har haha ;)
The Love Of My Life - Kapitel 26
"Justin är du i Atlanta?" jag tröck på sänd och la sedan mobilen på nattduksbordet.
Jag fick snabbt svar på mitt sms. Men jag läste det inte direkt, först satte jag mig i sängen och kollade runt i mitt fina rum. Jag skulle lungt kunna bo här... Jag sträckte mig efter mobilen och tröck på det nya sms'et jag fått av Justin.
"Oh yes, lust att träffas? ;)"
"Självklart! Vad ska vi hitta på? :)"
Svarade jag och hoppade upp ur sängen. Jag hade inte haft ork att leta efter någon garderob igår kväll, jag ville bara sova. Men nu såg jag en dubbeldörr som antagligen var garderoben. När jag öppnade den fick jag en shock. Det var en mycket lyxigare walk-in-closet än jag har där hemma. Den var enorm. Det kan man inte tro eftersom utifrån ser det inte ut att finnas så mycket utrymme här uppe i min lilla "lägenhet". Men det var ju riktigt stort här. Jag fyllde snabbt garderoben med mina kläder som jag packat med. Men det var fortfarande ganska mycket plats så jag får väl shoppa lite. Vilket jag inte har något emot.
Jag hörde min sms signal så jag gick snabbt bort till sängen där mobilen låg.
"Jag kan hämta dig så kan vi åka och äta lunch, sen kan vi väl åka hem till mig ett tag? :)"
Stod det, från Justin såklart.
Jag svarade snabbt "Okej visst, hämta mig om en halvtimme"
Sen jag gick tillbaka in i garderoben och tog på mig en söt blå blommig topp med en jeans jacka över, till det tog jag på mig blåa jeans. Jag kände mig väldigt blå måste jag erkänna, men det var fint iallafall.
När jag tog fram sminkväskan kom jag på att jag inte hade sett toaletten. Jag kollade mig runt och sågg sen en dörr bredvid garderoben. Jag öppnade den och kom in till ett jätte fint badrum. Där fanns tillochmed ett bubbelbadkar.
När jag sminkat mig och fixat håret ringde plötsligt min mobil.
-Hallå? frågade jag eftersom det stod "Dolt nummer" på displayen.
-Hey gorgeous! Det är Bieber, men du, vad heter gatan du bor på?
-Ehm, Baker street 29 tror jag. svarade jag Justin.
-Okej jag åker nu, vi ses.
Jag stod ute på gården och väntade på Justin i ungefär fem minuter, men tillslut såg jag honom komma i sin Range Rover. Han stannade framför mig och hoppade snabbt ut och kom emot mig med öppna armar. När jag såg honom fick jag verkligen fjärillar i magen. Jag slängde mig i hans famn och kramade om honom länge. Ingen sa något, vi bara stod där i typ 20 sekunder.
Tillslut backade Justin och kollade mig djupt in i ögonen.
-Jag har saknat dig Whitney. sa han och närmade sig mig igen.
Han smekte min kind och tröck mig mot honom. Sedan kysste han mig länge.
-Kan inte du visa mig ditt rum innan vi åker och äter? frågade Justin och tog min hand.
-Aa visst. Fast det är inte precis bara ett rum, nästan som en egen klägenhet.
-Coolt.
-Mm kom!
När jag hade visat Justin hallen och vardagsrummet gick vi in i mitt rum.
-Wow, jag har alltid velat ha en rund säng! De ser så sköna ut! sa han direkt när han såg min säng.
-Haha, du kan få sova här med mig om du vill. Allt mitt är ditt.
-Vad snäll du är! Klart jag vill sova hos dig! sa han och la sig i min säng.
-Kom! sa han sen och klappade på platsen bredvid honom.
När jag skulle lägga mig i sängen drog han mig över honom och vi började hångla. Helt plötsligt började han hicka och jag började ju självklart skratta.
-Perfekt tajming. mumlade han.
-Skit i det... viskade jag och fortsatte kyssa honom.
Hans ena hand gled sakta ner till min rumpa och stannade där, den andra smekte min rygg.
-Mamma, Whitney och ehh...någon har sex! hörde jag Romeo ropa och jag flög snabbt av Justin.
När jag vände mig om ser jag Romeo och mamma stå och glo på oss i dörröppningen.
Perfekt tajming...
-Nej det har vi inte! Och vad gör ni här? frågade jag surt.
-Nemen hej Justin! sa mamma glatt och jag höll på att skämmas ihjäl.
-Hejsan Ms Beckham! svarade han lika glad som mamma.
-Snalla mamma gå. svarade jag och hon gjorde faktist som jag sa.
När dörren hade stängts började Justin skratta högt.
-Du skulle sett din min! Haha!
-Men sluta. skrattet började smitta av sig lite på mig men jag försökte hålla mig.
-Ska vi åka och äta eller? frågade jag för att byta samtalsämmne.
-Nej inte än, kom. fick jag till svar och han drog ner mig i sängen igen.
Tycker att ni ska kolla min och min kompis blogg www.zweeetz.blogg.se :)
Men aja, jag hade besöksrekord igår :DDD Azum :D
Kommentera så blir jag glad :)
Bye bye peeeps :)
The Love Of My Life - Kapitel 25
Dagen efter vaknade jag av att solen lyste in mellan mina gardiner.
Jag gäspade och sträckte på mig,men kände inte att det var dags att gå upp än. Jag låg kvar i sängen ganska länge och bara tänkte på allt som har hänt i mitt liv de senaste veckorna.
Kyle, Cassie, turnén och självklart Justin.
Justin hade faktist sagt på tv att jag inte var hans typ. Att vi bara var bekanta. Han vågade inte erkänna att han var min. Visst vi är inte som vanliga tonåringar som kan gå runt och prata om allt möjligt. Men det borde han väl endå kunna erkänna? Eller? Hur kunde jag förlåta honom så lätt? Nej... Han måste bevisa att han är värd det först.
-Mamma när ska vi åka?
-Ikväll hade vi tänkt, vi tar privatflyget. svarade mamma på min fråga när vi låg ute på solstolarna.
-Kan vi inte åka bil som en vanlig familj? frågade jag.
Eftersom att vi alltid åker privat flygplan eller något sånt där töntigt exklusivt vill jag någon gång prova något nytt.
-Varför vill du inte åka flygplan?
-Vi gör alltid det! Jag vill känna mig som alla andra för en gång skull, som en normal tonåring.
-Men lilla gumman. Du är inte normal, ingen är normal. Alla är olika. sa hon och tyckte säkert att hon var rolig.
-Du fattar inte. sa jag surt.
-Men Whit, det är väl mycket skönare att åka privatflyg?
-Aa jo, vi gör det då. svarade jag och ställde mig upp.
-Vart ska du? frågade mamma och tog av sig sina solglasögon.
-Bada.
Jag började småspringa mot poolen där Cruz och Romeo redan badade. När jag kom fram tog jag stegen ner, eftersom det inte var en så djup pool kunde jag inte hoppa - fast vi har självklart en djup pool också.
-Whinney! skrek dem och hoppade på mig.
Vi började skvätta vatten på varandra och alla hade jätekul.
Oh my god. Vad ska jag packa? En grå klänning? Nej. Femton par olika underkläder? Ja.
Så höll jag på i ungefär en timme. Men till sist var resväskan fullpackad av kläder och smink. Perfekt.
Jag hade följt med mamma och shoppat lite idag. Mest kläder till henne som hon skulle ha med sig. Jag hade ju redan shoppat mycket med Justin på Bahamas.
Men jag köpte en t-shirt med texten "I'm from LA, just so you know" och en till med texten "Kiss me if you dare." Haha jag har min passion för kläder med text.
Jag tog på mig t-shirten med texten "Kiss me if you dare" och bytte till svarta shorts.
-Whitney kom nu! Vi ska åka! hörde jag pappa ropa från hallen och jag skydade mig ner.
-Jag kommer! svarade jag.
-Oj du hade en stor väska.
-Jag vet. sa jag och gav den till Joe som stod och väntade bredvid pappa.
-Vi tar bilen till flygplatsen.
-Smart, vore inte så kul att gå dit. svarade jag sarkastiskt och flinade mot pappa.
-Ha ha, kom nu så jag kan larma huset.
När vi kom på planet sommnade jag snabbt.
-Whinney? Vi landar snart!
-Godmorgon Cruzie. sa jag som svar och Cruz satte sig i mitt knä.
-Jag har aldrig varit i Atlanta va? frågade han.
-Nej det har du nog inte, det är jätte fint här! Men jag hoppas att huset är fint, jag har aldrig varit där faktist.
Precis som Cruz sagt så landade vi efter en kvart.
När vi klev av planet märkte jag att vi var på en liten flygplats. Men lägre fram stod det papparazzis och fans och väntade. Säkert på pappa eller mamma.
Men när vi kom närmre skrek de flesta fans mitt namn och försökte få min uppmärksamhet. Vi skrev några fotografer och gick mot våran limousine.
Jag ville bara åka direkt till Justin, men klockan var ganska mycket så det var ingen idé.
När vi stannade klev först mina bröder ut och sprang in mot huset. När jag kom ut såg jag en stor villa. Bredvid stod det ett garage med en trappa på sidan. Jag blev lite fundersamt över vad som låg där uppe.
-Pappa, vad kommer man till om man går upp för trappan? frågade jag pappa när han kom ut ur bilen.
-Ditt rum. svarade han och flinade.
-Va? Nej menar du det? För jag typ ett eget hus? frågade jag och sken upp i ett stort leénde.
-Typ.
-Coolt!
Jag gick upp för trappan och när jag öppnade dörren kom jag in till en liten hall som "satt ihop med" ett kök och ett vardagsrum. Längst bort var det en stor dörr. När jag öppnade den kom jag in till ett av de finaste sovrum jag någonsin sett. En stor rund säng, två soffor med typ 20 kuddar i och allt var jätte fint.
Här kan jag och Justin vara ensamna.
Haha långt kapitel idag :)
Ni kanske tycker att jag överdriver lite med allt, men vafan hon heter ju Beckham? ;)
Aja komentera och skriv vad ni tycker :)
Haha för er som inte fattade vad jag menade med huset , kolla bilden :)
Puss
The Love Of My Life - Kapitel 24
Justin's perspektiv:
-Grymt! sa Kenny och kom fram till mig och vi gjorde "vårat handslag".
-Vet du var min mobil är? frågade jag och kände i mina fickor - där den låg.
Intervjuen med Ellen hade just slutat och nu fick jag bara lov att höra Whitney's röst.
Tre signaler gick fram när jag försökte ringa henne, sen tutade det upptaget. Jag provade igen men samma sak hände.
-Ey Kenny, kan jag låna din mobil? frågade jag oroligt, något måste ju ha hänt.
-Nej, du kommer bara gå in på twitter.
-Men nej jag lovar! Jag ska ringa Whitney.
-Okej då. han gav mig telefonen och jag slog in Whitney's nummer.
-Hallå? hörde jag en ljus tjejröst säga.
-Hej Whitney! Det är jag, Justin.
-Vad vill du? sa hon surt.
-Har jag gjort något? nu var jag seriöst förvirrad.
-Det borde du veta själv.
-Men jag fattar inte, vad har jag gjort?!
-Justin, du är inte stolt över mig va? Du vill inte ha mig, jag är inte din typ, ellehur? frågade hon argt och jag började förstå vad hon pratade om.
Jag hörde henne snyfta lätt i luren.
-Men Whitney, det är klart jag är stolt över att ha dig! Du är precis min typ! Anledningen till att jag sa så till Ellen var att jag inte visste om du ville att hela världen skulle veta om det, med tanke på mina ehmm... trogna fans.
Jag fick inget svar så jag fortsattte.
-Whitney jag kommer aldrig lämna dig.
Istället för att få något svar hörde jag att hennes mamma ropade att det var mat.
-Jag tror dig, jag bryr mig inte om några fans hotar att döda mig. Men jag måste gå nu.Älskar dig. sa hon och la sedan på.
-Drama? frågade Kenny när han kom för att hämta sin mobil.
-Nej, jag har fixa det nu.
-Najjs, jag vill ha pizza. sa Kenny helt plötsligt och jag började skratta åt honom.
-Du gillar mat va? frågade jag och han kollade på mig som att jag var knäpp.
-Oh yes. sa han sen och vi båda skrattade.
Whitney's perspektiv:
Vid middagsbordet pratade killarna om en fotbollsmatch när jag helt plötsligt kom på en sak.
-Pappa! Var ligger våra semesterhus? frågade förväntansfullt.
-Ehh, New York, Michigan, Colorado och sen har vi väl ett i Georgia. svarade han fundersamt.
-Varför undrar du det gumman? frågade mamma.
-Jag tänkte bara att vi i familjen intehar varit på semester på länge tillsammans...
-Bra idé Whitney! Vi kan åka till New York! fortsatte mamma entusiastiskt.
-Ja det gör vi! stämde pappa in.
-Nej, där har vi varit, ligger inte huset vi har i Georgia i Atlanta?
-Jo...
-Kan vi inte åka dit då? frågade jag, eftersom att Justin bodde där höll jag tummarna på att de skulle säga ja.
-Om du vill det så. Vad säger ni killar? frågade pappa min syskon och ruffsade till Brooklyn's hår.
-Aah det låter kul. svarade alla tre samtidigt.
-Deal. sa pappa och jag ville bara spinga upp och krama honom.
-Justin! Jag ska till Atlanta! nästan skrek jag i telefonen när han svarade.
-Va? Menar du det?! frågade han lika glatt.
-Ja! Till vårat semesterhus som ligger där!
-Men gud vad kul! Vad passande att jag ska dit imorgon kväll!
-Haha, ja jag vet. Jag saknar dig Bieber!
-Saknar dig mer Beckham!
-Haha nej, men jag ska sova nu, vi ses!
-Ja, sovsött.
-Puss.
Aww ;)
Det har blivit lite mindre kommentarer nu på sista tiden :( Tråkigt.
Men tack till alla som kommenterar! Kärlek till er asså!
Godnatt på er.
The Love Of My Life - Kapitel 23
Justin's perspektiv:
-Jag kommer att sakna dig älskling! viskade jag i Whitney's öra när vi stod på flygplatsen för att ta farväl.
Hon skulle hem till Los Angeles och jag skulle till New York för att gå på några intervjuer, sen om två dagar åker jag hem till Atlanta.
-Vi måste träffas snart Justin, jag kommer inte att klara mig annars. snyftade hon fram.
Jag kollade henne djupt i ögonen och sa:
-Baby vi klarar allt tillsammans!
-Men vi kommer ju inte att vara tillsammans? Du ska ju till New York, och sen ATL och jag till LA.
-Men vi klarar det endå, jag lovar.
-Jag älskar dig. sa hon och kysste mig länge.
Jag ville inte släppa henne, men när de ropade i högtalarna att alla som skkulle med planet till LA fick lov att checka in hade jag inget val.
Hon kramade mamma, Scooter, Kenny, Dan (min gitarist) och alla andra i crewet. Sist kom hon tillbaka till mig och kysste mig en sista gång. Sen släppte hon mig och viskade i mitt öra att hon älskar mig, sen började hon gå.
Jag följde varje steg hon tog. Innan hon gick förbi ett hörn vände hon sig och vinkade mot mig. Sen var hon borta. Min Whitney var borta.
Flygturen var riktigt långtråkig. En av mina dansare, Alfredo som var lika gammal som mig, försökte få mig glad. Men jag kunde bara tänka på Whitney. Hennes underbara leénde...
-Ey Bieber! Vakna, vi är framme! hörde jag Alfredo säga och ruskade om mig.
-I Los Angeles? frågade jag.
-Va? Nej, New York! skrattade han.
-Aha. svarade jag och mitt hopp släcktes.
-Showtime! sa jag och gick ut till Ellen.
Publiken blev vild. Jag vinkade glatt till alla och såg en stor skylt bakom sofforna där det stod:
"Ellen Degeneres show".
Det var fjärde gången jag var här nu och det är alltid lika kul!
-Hej Justin! sa hon och ställde sig upp för att krama mig.
Under intervjuen frågade Ellen om allt möjligt. Men när det kom en bild på mig och Whitney när i är ute och shoppar och håller hand blev jag ganska nervös och visste inte vad jag skulle säga.
-Så Justin... Har ni något på gång? Du och Whitney Beckham? Är ni tillsammans eller bara vänner? frågade Ellen och hela publiken blev tyst.
-Ehh... Asså nej, jag har inte tid för tjejer i mitt liv just nu. Vi har inget sånt på gång, hon är bara en bekant till mig. Jag höll henne i handen för att hon höll på att ramla...
Varför sa jag just det där?
-Jaha, okej. Det skulle inte vara skönt att ha en stöttande tjej i ditt liv då? Vore inte Whitney perfekt för dig?
-Nej, jag har så mycket att göra, det skulle bli ett distansförhållande isåfall. Men hon är inte riktigt min typ.
Okej, nu är jag körd. Varför sitter jag och ljuger?
Whitney's perspektiv:
-Hallå?! ropade jag när jag öppnade dörren.
Mamma hade hämtat mig på flygplatsen och det var fullt med fans där. Men faktist inte på flygplanet - skönt!
-Din bröder är nog ute och spelar fotboll. sa mamma som kom in efter mig.
-Okej! svarade jag och skuttade ut.
-Hej killar! ropade jag när jag var ungefär tio meter från fotbollsplanen.
De vände sig snabbt om och började springa mot mig.
-Whitney! skrek alla och hoppade på mig.
Jag tittade på när mina bröder spelade fotboll ett tag, sen gick jag in till mitt rum och satte på tv'en. Jag bläddrade kanal och sen ser jag att Ellen show just börjar. Och eftersom att jag älskar det programmet bestämmde jag mig för att kolla på det. Efter ett tag - till min förvåning - kommer Justin in och sätter sig på en av fåtöljerna.
Jag satt som klistrad framför tv'en och plötsligt såg jag en bild på mig och Justin.
Flera tankar åkte runt i mitt huvud, jag hoppades både att han skulle erkänna att v var tillsammans men också att han skulle säga att han inte ville prata om det. Jag trodde verkligen inte att han skulle säga det han sen sa...
Så vad tycker ni? Ska hon bli glad eller ledsen? Vet att det är Selena Gomez på en av bilderna, men låtsas som att det är Whitney :)
Kommentera! :DDDD
och by the way, tack för alla underbara komentarer jag fått hitills, ni e så snälla! :D det värmer mer än ni tror :)
Header :)
The Love Of My Life - Kapitel 22
-Varför var du borta så länge inatt då? frågade Justin när vi satt nere med alla i crewet och åt lunch.
Fan. Där kom den frågan. Jag måste berätta för honom. Men inte nu när alla andra är här.
-Eh, jag kan berätta sen. svarade jag och hoppades på att han inte skulle fråga mer om det.
-Okej shawty. Det måste du för... Jag kan faktist se att du är helt röd på din högra kind. sa han till mig, men det sista viskade han.
Jag hade försökt sminka över det precis när jag vaknat, men lyckades inte särskillt bra.
Justin började prata med de andra men kolade oroat på mig då och då.
-Berätta nu. sa han precis när vi stängt dörren till sviten.
-Ehm, du vet pizzan?
-Aa. svarade han och höjde på ena ögonbrynet.
-Jag läste inte upp allt som stod på brevet för dig... sa jag och gav honom brevet som jag hade i fickan.
Han läste det snabbt och när han var klar kollade han känslolöst upp på mig, men jag såg att han spände knytnävarna.
-Förlåt... Jag ville inte ha något bråk, jag ville bara lösa allt. Men det blev nog värre.
Jag kände att jag var nära på att börja gråta och en tår åkte ner för min kind. Jag torkade snabbt bort den. Men Justin hade nog märkt det för han gick mot mig och omfammnade mig. Han sa ingenting, så jag visste inte om han var sur på mig eller inte.
-Är du arg på mig? frågade jag med darrande röst.
-Shawty, jag skulle aldrig kunna bli arg på dig. Men det finns en annan som jag är riktigt arg på... Slog han dig?
Jag nickade och tröck mig mot Justin som torkade mina tårar.
-Jag fixar det, ingen ska få röra min Whitney. viskade han i mitt öra.
-Jag älskar dig.
-Grym publik idag alltså! sa Justin när han kom ner från scenen.
På dagen hade vi shoppat lite, det fanns inte så mycket annat att göra.
-Du var jätte duktig! sa jag och gick fram till honom och kysste honom lätt.
-Som alltid. stämde Pattie in.
-Vi måste åka till hotellet och packa nu, flyget går klockaan 6 på morgonen imorgon. sa Scooter när han kom till oss.
-Hallå? Jag kom just av scenen, och du har redan hittat på något jag ska göra? svarade Justin sarkastiskt.
-Du var grym Bieber, men vi måste dra nu! fortsatte Scooter.
Justin suckade och log lite.
I bilen, som var en limousine, satt Justin och sjöng hans låt "Favorite Girl" tyst så att bara jag skulle höra samtidigt som han kollade på mig.
-Du är så gullig Bieebz. sa jag och tog hans hand när han hade sjungit färdigt.
-Du är gullig shawty!
Han log mot mig och hela jag smalt.
-Jag visste föresten inte att vi skulle åka hem idag.
-Inte jag heller. svarade Justin
Jag slöt mina ögon och började tänka på min familj. Cruz, Brooklyn, Romeo, mamma och pappa. Jag saknar dom sjukt mycket! Jag hade faktist köpt varsin liten souvenir till alla från Bahamas.
Medan jag satt och tänkte på dem kom jag på vad pappa sagt.
Inget hände i det här kaotet, jag vet ;P men det måste ju finnas sånna kapitel också right?
Och haha förlåt för den tråkiga bilden men visste inte vad jag skulle ta för bilder ¨xD
Men jag tycker att ni ska kommentera nu :DD för då blir jag glad ;)
Spelade slutspel idag, vi åkte tyvärr ur :( men jag fick matchens lirare tröjan sista matchn så det va najjs (Y)
Puss ;*
forgive me
FÖRLÅT!
Och jag hinner inte nu, vi vann kvalmatchen till slutspel idag :D
Så jag måste gå upp tidigt immorn, sista matchen är ganska sent också, så jag kan inte lova att jag uppdaterar imorgon heller men jag ska försöka! :/
Så snygg :'D
The Love Of My Life - Kapitel 21
När jag öppnade dörren bev jag förvirrad.
I dörröppningen stod en kille i 20 års åldern med en pizza kartong i handen.
-Ursäkta? sa jag och kollade konstigt på honom.
-Är du miss Beckham? frågade han och log som ett fån.
-Ehm... det är jag antar jag.
-En kille skickade den här till dig. sa han och ga mig kartongen sen gick han.
Jag stängde dörren och när jag vände mig om såg jag en trött Justin stå vid sovrum's dörren.
-Vem var det där? frågade han.
-En pizza kille, han gav mig den här!
Jag visade honom kartongen och han såg genast mycket piggare ut. Jag skrattade åt honom och la kartongen på ett bord.
-Ska du inte öppna den? frågade Justin.
-Nej jag vill inte ha.
-Då öppnar jag!
När han öppnade kartongen fick båda en chock.
-Öhh... vad ska det här föreställa.
-Ingen aning. svarade jag medan vi kollade på den hjärtformade pizzan.
-Det ligger ett brev här. fortsatte jag och tog upp brevet.
Jag läste tyst först.
"Hej Whitney. Förlåt för sist, men jag kunde inte låta bli. Ingen får ta min baby. Kom ner till lobbyn när du ser det här. Väntar på dig! Om du inte kommer hit så kommer jag till dig, och då är jag inte så glad. Puss din Kyle"
-Vad står det? frågade Justin.
Jag berättade allt som stod förutom den sista meningen. Det behövde inte Justin veta.
-Han är ju knäpp. Kom så går vi och lägger oss. sa Justin och tog min hand.
-Ehm, jag ska bara på toa. Vänta inte på mig. svarade jag och pussade honom på kinden.
-Som du vill.
Justin gick in till sovrummet och stängde dörren efter sig. Efter ungefär fem minuter gissade jag att han sov, så jag öppnade dörren till hotellrummet och gick in i hissen. Okej , jag stod i en hiss med bara hotpants och ett stort linne, men jag skulle inte ner så länge. Jag ville bara berätta för Kyle att det är över, att jag har Justin nu.
När jag kom ut ur hissen märkte jag att lobbyn var helt tom. Men i ett hörn såg jag honom. Kyle.
Han började gå mot mig och jag måste erkänna att jag blev lite rädd för vad han skulle göra - skulle jag kanske ha tagit med mig Justin?
-Hej baby. sa han försökte krama om mig.
Jag puttade bort honom.
-Kyle. Förstår inte du att det är helt över? Jag vill inte ha dig i mitt liv längre. Snälla låt mig vara.
-Varför det? Varför vill du inte ha mig?! skrek han åt mig.
-Du hade för fan nästan sex med min förra bästavän och du tror att jag vill ha dig tillbaka? Aldrig.
-För det första, vi hade sex.
-Jaha, det gjorde ju saken ännu bättre.
-Och för det andra har det här med Beaver'n att göra. sa han och kollade hotfullt på mig.
-Ja, jag älskar honom! Han har ett hjärta iallafall! Och sluta säga Beaver! Han är min BIEBER. Hejdå. halcskrek jag och började gå mot hissen. Men jag kom inte så långt.
Kyle tog min hand och vände mig. Sen slog han mig i ansiktet.
-Låt mig va idiot! jag drog mig ur hans grepp och sprang in i hissen.
När jag kom upp på rummet var det mörk. Jag gick direkt och la mig i sängen. Precis när jag skulle somna kände jag hand på min mage. Justin kramade mig.
-Har du ont i magen gumman? viskade han i mitt öra.
-Nej. svarade jag.
-Varför tog det så lång tid?
-Vi tar det imorgon.
Jag hade lite dåligt samvete för att jag inte berättat om mitt möte med Kyle för honom. Men han skulle bara bli arg, och jag vill inte ha något sllagsmål. Men jag måste berätta imorgon.
Så :) Tidigt det här kapitlet kom ut :D
Men immorn ska jag sova i skolan med min klass, så är inte säker på om jag skriver ett kapitel då,, Kanske skriver ett till nu. annars får ni vänta tills på fredag :P
Kommentera! :DDDD
The Love Of My Life - Kapitel 20
Whitney's perspektiv:
-Jag visste inte att du älskade McDonalds... Det kan man inte tro. sa jag när vi satt i hotellrummet med MdDonalds maten som vi köpt.
Vi kunde inte äta där för det blev kaos bara när vi kom in för att köpa mat.
-Det finns mycket du inte vet om mig shawty. svarade han och lutade sig närmare mot mig över bordet.
Jag förstod direkt att han tänkte kyssa mig,eftersom att han blundade, vilket jag egntligen inte hade något emot. Men eftersom att han hadelurat mig i poolen tidigare, så vill jag busa lite också...
När han var ungefär tre centimeter ifrån mina läppar stoppade jag in en pomme fritt i hans mun.
Han spärrade snabbt upp ögonen.
-Vad är det här? frågade han oroligt och öpnade munnen och tog ut pomme fritten.
Efter två sekunder låg vi båda på golvet och skrattade.
-Haha jag trodde att du hade en jättesmal tunga! fick han fram mellan skrattattackerna. Det gjorde bara så att vi skrattade ännu mer.
-Du är ju knäpp! sa jag och vi drog oss upp från golvet.
Vi åt upp maten och sedan var det filmdags!
-Jag vill se en romantisk film! sa jag och kollade på Justin med hundögon.
-Om du vill det så är det klart att vi ska det! Vilken?
-Hmm Remember Me.
-Okej. svarade han och startade tv'en. Han gick in på kategorin "hyra film" och snart startade filmen.
Han satte sig i soffan och jag satte mig på andra sidan av soffan.
När det började hetta till på filmen kunde jag inte låta bli. När jag skulle kolla på Justin för att se hans reaktion på de heta scenerna så satt han inte längre på sin plats. Han satt nära mig och kollade mig djupt in i ögonen. Jag närmade mig honom ännu mer och snart nuddade våra läppar varandra. Vi kysstes ett tag och jag lät mina armar vila på hans axlar. Jag fick fjärilar i magen av att vara så nära honom. Jag satte mig i hans knä och det kändes som att vi hånglade i tio timmar. Plötsligt ryckte jag till, jag blev skrämd av ett ljud på filmen. Men jag brydde mig inte om det, det enda som fanns i mina tankar var Justin. Nu satt vi och bara kollade på varandra.
-Vill du bli min shawty Whitney? Bara min? frågade han och jag tvekade inte en sekund.
Jag nickade ivrigt och då fick han ett stort leende på läpparna. Han tröck mig närmare honom och vi kramades länge.
Den natten sommnade jag med Justin's arm runt mig och vi låg tätt intill varandra.
Fast jag vaknade mitt på natten av att det knackade någonstans. När jag listat ut att det var på dörren det knackade blev jag livrädd. Eftersom jag inte ville väcka Justin drog jag mig tyst ifrån hans arm.
Jag gick mot dörren och mitt hjärta bultade snabbt. Vem vill något mitt på natten?
Okej, ett kort kapitel idag i know. Så.... Vem tror ni att det är? :)
Och nu är de äntligen tsm! Yeeey :D
The Love Of My Life - Kapitel 19
Nästa dag gick ovanligt snabbt. Justin hade konsert på kvällen och efter det åkte vi alla och åt. Fast Justin ville egentligen bara hem och sova. Så när vi äntligen kom hem var det baraa att gå och lägga sig. Men klockan var ju ungefär halv 12 på natten så det var ju inte konstigt.
Vi gjorde ungefär samma saker dagen efter.
-Justin du är ledig idag! Kan inte vi bada? frågade jag och ruskade om Justin som låg och sov.
-Mm snart... mumlade han.
-Men klockan är faktist halv ett, du ska väl inte sova hela dagen?
-Jo.
-Jahapp, men jag byter om iallafall.
Jag gick in på toalletten och tog på mig en ljusblå bikini som jag köpt dagen innan. Sen gick jag in till Justin igen och blev väldigt överaskad när jag såg honom stå bredvid sängen med sina blåa badshorts på sig. Vi matchade faktist.
-Du var snabb Bieebz! sa jag och flinade.
-Jag vet.
Justin's perspektiv:
Åhh, varför är Whitney så otroligt vacker? När vi stod i hissen kunde jag inte slita blicken ifrån henne. Jag måste erkänna att det var en liten lättnad när vi äntligen kom ner och hissdörren öpnnats, för jag tror att hon märkte att jag stod och glodde på henne.
-Poolen eller havet? frågade jag Whitney när vi kom ut i soljuset.
-Poolen tycker jag. svarade hon och log på sitt gulliga sätt.
-Okej shawty.
När vi kom nära poolen började jag springa och hoppade sedan som en bomb ner i vattnet. Det var inte så många där eftersom de flesta var vid stranden så jag skvätte bara ner några - hehe.
När jag kom upp till ytan såg jag Whitney stå och skratta åt mig.
-Kom då fegis! ropade jag åt henne.
-Nej, jag ska sola först. svarade hon och satte sig på solstolen närmast poolen.
-Görså. svarade jag.
Men jag tänkte självklart inte låta henne vara så tråkig och ligga och sola?
Jag kom tillslut på en grej jag kunde gör för att få henne ner i poolen.
Jag började sprattla med benen och plaska med armarna som att jag höll på att drunkna.
-Whitney! Hjälp mig! skrek jag för att få hennes uppmärksamhet.
Hon kollade snabbt mot poolen.
-Oh my Bieber! skrek hon och dök i.
Hon skulle precis rädda mig när jag började skratta och hon förstod snabbt att jag bara ville få ner henne i poolen.
-Justin! Det där var inte rättvist! Jag trodde ju att du höll på att dö? sa hon och blängde på mig surt.
-Men gumman då! Kom hit. sa jag och drog henne nära mig och kramade länge om henne.
-Förlåt. viskade jag i hennes öra och jag kände hur hon rös till.
-Gör aldrig om det där, jag vill inte mista dig. svarade hon och kramade mig ännu hårdare samtidigt som vi trampade vatten för att hålla oss över ytan. Jag kände hur våra kroppar pressades mot varandra och jag ville aldrig släppa taget.
-Oh my god! Det är Justin Bieber och Whitney Beckham! hörde vi någon skrika och våran kram förstördes.
Vi stod i lite mer än en timme och snackade med fans. När vi inte orkade mer bestämde vi oss för att äta.
-Kan vi inte åka till MacDonalds? frågade jag och hoppades verkligen att hon skulle säga ja.
-Aah okej. svarade hon och vi gick för att leta efter Kenny. För första gången hade Kenny lämmnat mig själv i några dagar när jag varit med Whitney. Det känns lite tomt men ändå skönt att få vara själv med henne.
Så :) haha vad sent jag lägger upp alla kapitel nuförtiden :o Får ta och ändra på det ;)
Men på måndagara har jag ganska sen handbollsträning så aa :P
De flesta skrev på inlägget innan att de gillade Justin's perspektiv mest ,så jag var snäll och skrev ur hans perspektiv idag :)
Föresten förlåt för mina stavfel och sånt på förra kapitlet , men jag var grymt trött så jag var inte så noga med det :P samma idag ;)
Btw, 10=nästa kapitel ;) det klarar ni! (från olika personer)
The Love Of My Life - Kapitel 18
Justin's perspektiv:
Nu lät det som att det var jordbävning. Allå skrek så högt de kunde. Men jag hade redan bestämt vem som skulle komma upp på scenen.
-Whitney Beckham kan du komma upp hit?
Whitney's perspektiv:
Jag stod bakom scenen och pratade med Pattie, Justin's mamma, när två av dansarna helt plötsligt kommer och drar i mig.
-Vad gör ni?
-Du ska ut på scenen! svarade dem och jag blev chockad.
När jag kom ut på scenen såg jag en full packad arena. Det var hur coolt som helst. Alla skrek. Dansarna tog fram en stol som jag sen satte mig på.
Och när jag kollar på min högre sida får jag panik. En av mina största idoler stod där.
-Oh my god! skrek jag.
Det var Chris Brown! Han stod typ en meter ifrån mig och mitt hjärta slog tusen volter. När jag lyckades dra ifrån blicken från Chris ser jag Justin komma mot mig på andra sidan och en låt börjar spelas. Jag kände inte igen den.
Sen började Chris sjunga.
"You’ve got that smile,
That only heaven can make.
I pray to God everyday,
That you keep that smile."
När Justin kom fram till mig kramade han mig och sedan var det hans tur att sjunga.
"Yeah, you are my dream,
There’s not a thing I won’t do.
I’ll give my life up for you,
Cos you are my dream."
Båda sjöng till mig kändes det som och jag var så otroligt glad.
När låten var slut kramade de mig och jag gick av scenen.
-Jag kan inte fatta att jag just träffade Chris Brown! sa jag för mig själv och log stort.
När jag vände mig om kände jag en smäll och nästa sekund låg jag på golvet och skrattade - med Justin över mig.
-Varför händer alltid det här? frågade jag och vi skrattade.
-Förlåt whitney! Jag skulle bara skynda mig för att byta om! sa han occh ställde sig upp.
Han sträckte ut sin hand mot min och hjälpte mig upp.
-Det gör inget sötis. svarade jag och skrattade fortfarande lite.
-Kom följ med mig! han drog med mig in til hans louge.
-Jag ska bara byta om, vänta där. sa han och gick till soffan där hans kläder låg.
Jag vände mig om för att inte kolla...
Men det stod en spegel framför mig som man såg Justin i. Jag kunde inte låta bli att smygtitta i spegeln när han tog av sig töjan.
-Altså Whitney, om du så gärna vill se kan du ju bara vända dig om istället för att kolla i spegeln? sa han och flinade åt mig.
Mitt ansikte blev rött som en tomat.
-Öhh jag har inte kollat?
-Nej, vi säger väl så. sa han och kom plötsligt upp bredvid mig.
-Kom jag måste skynda mig ut på scenen nu, Chris är nog vid mamma om du vill snacka med honom. sa Justin och öppnade dörren.
-Gärna! svarade jag och sken upp i ett stort leénde.
När konserten var slut så hade jag blivit bra vän med Chris Brown. Jag hade också lärt känna de i Justin's team bättre. De var riktigt snälla!
Justin var riktigt trött så vi åkte hem till hotellet direkt efter.
-Du var jätte duktig ikväll Justin! sa jag när vi låg i sängen och skulle sova.
-Tack sötnos, du med. svarade han med en trött röst.
-Haha vad gjorde jag?
-Du fanns där för mig, det betyder mycket.
-Alltid bästavän! svarade jag och flinade lite.
-Godnatt.
Shit, vad tråkia alla kapitel är nuförtiden :( kan va för att jag inte mår så bra själv :/ Men aja.
En fråga.... vad tycker ni är bäst, Justin's perspektiv eller Whitney's?
Kommentera!
The Love Of My Life - Kapitel 17
Justin's perspektiv:
-Whitney vakna! sa jag och smekte henne på kinden.
-Va? Nej jag vill inte. svarade hon och drog täcket över huvudet.
-Aha, men då får jag gå och shoppa själv då...
-Okej jag kommer! sa hon och hoppade glatt upp ur sängen. Jag skrattade bara åt henne.
-Jag visste väl att du skulle komma upp om jag sa så. sa jag för att reta henne lite.
-Va? Ska vi inte shoppa?
-Jo men först måste vi ner och äta frukost.
Vi gick runt i flera affärer men Whitney hittade inget hon ville ha. När vi kom fram till Forever 21 sken hon upp och gick snabbt in.
-Oh my Bieber! sa hon och sprang fram till ett par skor.
-Haha oh my Bieber?
-Ja, min kompis brukar säga så, hon har sagt att det är en grej som dina fans brukar säga istället för oh my god.
-Jag vet. svarade jag och flinade mot henne.
-Haha, varför frågade du då?
-Jag vet inte.
-Du är så gullig. sa hon och fnittrade.
-Jag vet. svarade jag och blinkade mot henne.
-Är det de enda du kan säga? Jag vet eller jag vet inte? frågade hon och skrattade åt mig.
-Jag vet inte. sa jag och brast i skratt.
-Ha ha, men Justin visst var de här skorna suuuuuper snygga? frågade hon och visade mig skorna hon hade sprungit till.
Det var ett par leopardfärgade klackskor.
-Ja det var dem.
-Men åh de kostar jättemycket och jag har inte med mig mitt kort, jag glömde det i hotellrummet. sa Whitney och såg besviken ut.
-Vill du ha dem? frågade jag eftersom jag aldrig skulle låta henne betala. Det är mitt jobb.
-Men jag har ju inga pengar med mig.
-Och?
-Vadå och? frågade hon och höjde på ena ögonbrynet.
-Jag skulle aldrig låta dig betala shawty. svarade jag bestämt.
-Nej Justin sluta!
-Ta det lungt, de i kassan kommer säkert ge oss typ halva priset när de ser vilka vi är.
Efter att vi gått runt halva dagen i flera butiker tröttnade vi och åkte till hotellet. Istället för att ta hissen till vårat rum gick vi till mammas för att säga godmorgon - även fast klockan var fyra.
När vi kom in och hon såg våra fyra kassar med kläder började hon skratta.
-Jag ser att ni har shoppat! sa hon och flinade.
-Oh yes, men vilken tid åker vi till arenan? frågade jag och la ner påsarna på golvet.
-Va vilken arena? frågade Whitney förvirrat.
-Om en timme ungefär. svarade mamma.
-Jag ska ju ha konsert idag. sa jag till Whitney.
-Ah juste! Får jag följa med?
-Självklart! Men kom vi går och fixar oss! Hejdå mamma! sa jag och drog med Whitney till vårat rum.
I mitten av alla låtarna bad jag bandet sluta spela. Fansen skrek högt.
-Ey ey ey, hörni jag har en liten överaskning till er ikväll!
Nu skrek de ännu högre.
-Jag har en spciell gäst här idag. Chris Brown kom ut på scenen! sa jag i micken och alla blev galna när Chris kom.
-Vi ska köra våran låt Next To You!
-Men jag skulle önska att en annan person också kom ut på scenen. Finns det någon frivillig tjej som skulle vilja sitta här på scenen? Typ som en till One Less Lonely Girl?
För er som inte fattade slutet. Justin´s team brukar välja ut en tjej i publiken på varje konsert och låta henne sitta på scenen när han sjunger One Less Lonely Girl , men jag hittade på att han skulle ha en till låten Next To You för att jag älskar den låten!
Alså förlåt för tråkigt kapitel men jag skrev ett snabbt för jag kommer inte kunna uppdatera ikväll. Kan ta bort det och skriva ett nytt kapitel 17 om ni vill, kommentera så vet jag!
